Snowcap

Med Dear Boy spelandes på repeat i bakgrunden är det snart dags för en sen middag. Efter en lång dag ute så handlade jag med mig mozzarella, tomater och oliver hem. Tre ingredienser som tillsammans utgör en av mina absoluta favoritplockrätter.

 

Trots att det enligt kalendern är en helt vanlig måndag i april så känns det som om en mindre vanlig torsdag i juni. Vilket för att vara helt ärlig är en väldigt stor skillnad. För en helt vanlig måndag i juni ska man spendera med att göra seriösa skolsaker och inte ta en högst spontan tur till Ikea - bara för att man känner för det. Bara för att man kan liksom. Därför kändes det lite förvirrande när jag satte mig på tåget mot Norsborg. Med mobilen i hand tryckte jag upp kalendern minst tre gånger för att dubbelkolla att det verkligen var måndag. Sen var jag bara tvungen att kolla att dagens schema inte innehöll några sånadär obligatoriska lektioner, som blivit vardagsmat det senaste året, ytterligare två gånger. Tillslut var jag framme i Skärholmen och bestämde mig för att det inte spelade någon roll att det enligt almanackan bara var 14 april. Eftersom solen äntligen hade tittat fram efter en evighet och nu var jag så nära Ikea att det vore nästintill brottsligt att vända om utan att besöka Ikean. Vissa saker gör man bara inte.

 

Långlunch, långfika, maratonläsning av Damernas Värld och sedan en lugn promenad genom Ikea. Vilket, om du frågar mig, är vardagslyx när det är som bäst. Att få njuta av en tallrik köttbullar och potatismos utan sällskap som börjar trumma med fingrarna på bordet efter tjugominuter eftersom ingen äter lika långsamt som jag. Och sedan dessutom hämta en kopp kaffe och sitta i ytterligare en halvtimme. Ja, dagen var sannerligen oslagbar.

Tre timmar senare kom jag ut med en kasse med en stekpanna och ett doftljus.

 

Nu är jag äntligen hemma och det är dags för lite middag med Sex and the City maraton del 2 vid sidan om.