Snowcap

Firandet av min födelsedag gick av stapeln förra fredagen. Efter att ha firat hela månaden var det äntligen dags att samla vännerna för middag, drinkar och partay.

Om du undrar över denna försening och om det möjligtvis kan vara så att det har tagit hela sex dagar att återhämta mig efter helgens brakfest. Det skulle möjligtvis kunna vara så… Men nu råkar det vara så att jag helt enkelt varit lite väl upptagen.

Fredagen var hur rolig som helst och firandet började med ett (kanske två) glas bubbel hemma hos mig. Väl på Lisas smakade jag på en martini, tätt följt av insikten att jag inte är särskilt förtjust i martini. Det spelar liksom ingen roll hur mycket jag gillar Bond. När vi satt vid bordet smakade jag för andra gången på ostron. Återigen satt min vän Ekonomijournalisten på stolen intill och gav mig instruktioner på hur jag skulle äta denna sjögodis utan att göra bort mig fullkomligt. Nu när det ändå var min födelsedag och allt. Omringad av ett gäng av mina bästa tjejkompisar njöt vi av maten och upptäckte i första hand att det inte är för intet som Lisa Elmqvist är hovets fiskleverantör. Okej, nog med reklam.

Födelsedagen som egentligen gick av stapeln tre dagar efter den riktiga dagen firades ordentligt.
När middagen var avnjuten hoppade vi på bussen hem till mig där kvällen fortsatte med ännu fler drinkar.
När klockan visade att det var dags att bege oss till Fasching där dansgolvet väntade tog vi oss till busskuren där vi konstaterade att vi missat bussen. Så självklart tog vi hissen upp till lägenheten för ”baara en liiiten drink till”. Jag vet att det heter tredje gången gillt men andra turen ned hann vi faktiskt till bussen som tog oss hela vägen till jazzklubben där natten avslutades på dansgolvet till tonerna av en något överentusiastisk dj som inte visste när han skulle sluta remixa.

Sjukt roligt var det och fast jag inte riktigt längtar så ser jag faktiskt fram emot nästa födelsedag!

En anglais:

The big finale to the month long celebration of my birthday took place this past Friday as it was finally time to gather the best of the best for dinner, drinks and to partay!

Now, you may wonder why this delay and if it could really be that it has taken six whole days for my head and, now 29 year old, body to recover from the weekends showdown. The answer is that yes, it could be, but it isn’t. I have simply been a bit too busy.
Friday was great and the celebratory activities started with a glass of bubbly back at my place together with a girl friend. At Lisas I tasted, for the second time ever, a martini, quickly followed by the realization that I am not a big fan of martinis. Strangely it doesn’t seem to matter how much I love Bond.
After this educational lesson we moved on to the dinner where I, again for the second time ever, tried an oyster - and LOVED it! Once again my good friend the financial journalist was sitting next to me giving me instruction on how to eat this sea candy without making a complete fool of myself. Being my birthday and all. We all enjoyed our food and discovered first hand that Lisa Elmqvist truly is as delicious as they say. Okay, enough commercial. If you’re in Stockholm and haven’t been, GO!
After dinner we promptly went back to my place where we continued with more drinks.
Soon as the clock showed that it was time to hit the club we made our way to the bus stop where we realized we had missed the bus. And so we walked the short distance back home for just one more drink. The second time is in this case the charmed and this time we got to the bus stop before the bus did. Our night was finished on the dance floor to the tunes of a somewhat overly enthusiastic dj who didn’t know when to stop remixing.

All in all, it was great. Fabulous! And though I want summer, and have a list of stuff to do while 29. I actually look forward the next years B-day.