Iron man
I väntan på att min lillasyster ska samla ihop ett antal juridikböcker tänkte jag passa på och leka med min IPhone. Juridikstudenterna springer runt hyllorna i bokhandeln för att hitta rätt böcker och smått uttråkad står jag försöker inte vara i vägen.
Imorse hann jag bara precis duscha och kolla igenom min väska för att se till att jag packat ner allt jag behöver. Sedan låste jag dörren, tryckte på hissknappen och sprang tillbaka till rummet för att plocka upp min mobil som låg kvarglömd på golvet. Urkasst minne har jag som tur är kickar mina instinkter oftast in så småningom.
Nu väntar en tågresa hem till Gävle och familjen.
På tal om ingenting så satt jag och väninnorna och pratade om den kommande premiären för Iron man 3 & det dröjde knappt 2 sekunder förrän vi bestämt och bestämt oss för en Iron man maraton innan bion.
Sugen som jag blev bestämde jag mig för att se första filmen igår. För man kan ju faktiskt inte se Iron man för många gånger! Så är det bara. När jag satt och såg den grymt snygga inledningsscenen kom jag tänka på den där gången.
När jag och en kompis bestämde oss för att se på film och det blev Iron man - både för att jag fick välja och han inte sett den, vilket rent ut sagt är skandal. Det dröjde knappt tre minuter innan han blev rastlös och började leka med mobilen.
Och tja, jag behöver väl inte säga mer. Det var slutet på den vänskapen för en kille som hellre leker med mobilen under en snygg action scen... Jag kunde inte se honom i ögonen igen. Jag är helt enkelt en sån tjej.