Summer summerland

En smutt av en liten kaffedrink jag blandat ihop och tillsammans med Jane Austens Pride and prejudice bredvid njuter jag av lördagsnatten. Jag försöker hålla tankarna i Hertfordshire där Mr Darcy är på besök hos Elizabeth. Inte det lättaste kan jag säga.

Sommaren och den solbruna färg man brukar få efter ett par timmar under solen, lockar när Jason Mraz Lucky spelas på spotify. Eller hur låter en dag liggandes vid polen i bikini följt av en kväll förfest med alla kompisarna innan man sticker ut på stan och dansar och flirtar lite på dansgolvet? Efter polen tar vi en mumsig daiquiri medan tjejsnacket tar plats. När det äntligen är dags att fixa till sig sätts spotify på och alla letar fram sina favoriter medan frisyrerna bestäms och tjejerna som varit och shoppat på stan droppar in. 
En gemensam tequila shot innan alla springer åt olika håll. Jordgubbar och körsbär bjuds som tilltugg och vinet korkas upp. En sista drink innan det är dags att åka ned till stan så att gänget hinner ta en sommardrink och göra lite folk sightseeing på Brända bocken innan klubben öppnar portarna och det är acceptabelt att missa de sista timmarna av sol. Väl inne blir det mingel innan Dj:n sätter på den första låten man kan dansa till något annat än J-Lo (som btw inte är okej att spela på dansgolvet efter 2000-talet). 

En sväng ut i det svala juli-luften medan man återfår andan efter att hoppat i takt till "In this City" av Iglu & Hartly. Sommarklänningarna regerar utanför och killarna står klädda i t-shirtar utan att frysa halvt ihjäl medan ciggaretten brinner ut och det är dags att återvända till minglet. 

När klockan slår 02 är det dags att röra sig hemåt men en tur till Max innan man skiljs åt är obligatoriskt. Ingen vill hem än utan tar en promenad i det nu smått kyliga natt-luften och allsång bryter ut. Först nynnar de längst fram till tonerna av Patrik Isakssons "Innan klockan slår" och vi hoppar in och fyller med texten. När vi är framme har vi hunnit sjunga oss trötta och refrängen ljuder en sista gång innan vi hoppar in genom dörren och fram till beställningsdisken. 
En stor pommes frites och mozzarella sticks för mig. Solen har börjat sin uppgång när vi åter kliver ut i det svala och friska luften. 

Nu är det väl dags att återgå till boken. Kanske tar en tur till en solarium och försöker intala mig själv att sommaren är på gång. Trots att snön bara flyger ner i farten 110/km i timmen så tror jag att jag kanske lyckas, för när det kommer till det jag vill ha är jag så där irriterande envis. 

   

Flummig som jag anses vara

När jag äntligen nått punkten då jag vet att en utbildning är det jag vill ha. Det jag är redo att anstränga mig och jobba för, får jag åter lusten att hoppa på ett plan och resa mot det okända. Vad sägs om en roadtrip genom USA? Montana - Montana Sky, New York - A womans scent, Seattle-  Sleepless in Seattle, San Francisco - Charmed, New Jersey - One for the money. Listan är oändligt lång. När man spenderat så mycket tid med att läsa och se filmer är det endast naturligt att ens resemålslista vid femtonårs åldern ska ha fyllts upp av ställen man redan upplevt i fantasin. Även om min lista är lång nog för att räcka till min trettioårs dag - om jag snabbar på - så tilläggs destinationer med tiden. Hong Kong, Moskva, Berlin och Kapstaden har börjat låta mer och mer lockande med tiden.
Mest aktuellt är däremot New York. För tillfället iallafall, så flummig som jag anses vara så kommer jag väl ändra mig hundra gånger innan den första flygresan blir aktuell. 

Till sommaren hade jag räknat med en resa till Paris eller Italien, med omständigheterna kommer jag nog skjuta på resan och spendera sommaren som en arbetande kvinna. Om det är något jag vid 22 års åldern kan kalla mig - en kvinna. 
Ni mistar om ni tror att jag alternativt skulle välja att kalla mig själv för en man, trots att många av mina intressen skulle kvalificera mig för det - om vi levde på 1800-talet. Däremot är jag inte ännu inte säker på när en flicka blir en kvinna. Om man bortser från de som med stöd mot religion och vetenskap använder biologiska skillnader för att kasta en person från den ena fasen i ens liv till den andra. 

Hmm, glöm inte att jag varnade dig för att jag var flummig redan i textens rubrik. 

Nära, kära & min nya trenchcoat

När man fyller år är det många som börjar få ångestfyllda stunder över hur gamla de egentligen är och vart livet är på väg. Efter att ha varit med om större livsförändringar har jag märkt att lite det är värt att fylla upp dyrbar tid med ångest när man kan njuta av allt annat som pågår runtomkring en.
Som exempelvis att man på något sätt lyckats hitta en eller kanske till och med flera personer som faktiskt bryr sig om dig! Då menar jag verkligen bryr sig - och skickar spontana sms för att kolla så att du mår bra och inte bara hör av sig när det är dags att gå ut och festa.
Eller ta familjen som kommer och hjälper dig när du verkligen behöver dem. Den som flyger i timmar för att besöka dig ett par timmar, för att se till att du mår bra och sedan återigen hoppa på ett flygplan för att resa åter hem.

Efter ett år då jag har jobbat, lärt känna otroligt många nya och även förlorat så har jag äntligen insett vikten av betydelsen nära och kära.

Då var jag ett år äldre och ingen ångest över åldern än. I synnerhet inte när jag precis inhandlat jackan jag ska inviga våren med! En riktigt läcker beige trenchcoat med leopard mönster i kontrast till min röda som under två år använts ordentligt. Det är när man avslutar med att berätta att man är helt totalt förälskad i en jacka som man inser... Man är lite mode-beroende trots allt.