That's passion

Vissa saker känns ibland så självklara att man nästan inte vill erkänna stunden när det slår en som en blixt.
Som att: 
"Om jag inte gör det jag vill göra nu, alltså jag menar just nu. Om jag inte är villig att jobba för att få göra det jag vill. Vad är poängen med livet?"
 
Och ja, jag inser att den sista meningen, den med ett frågetecken i slutet kanske låter hårt.
Men för mig har allt annat än att ge mina 280% i det jag vill göra varit uteslutet. Kalla det vad du vill - för mig är det passion! 
 
Life is whatever you want it to be!
 
Some things feel so obvious that you really don't want to admit the moment when it hits you.
Like for example:
"If I don't do what I want now, I mean right now. If I'm not willing to work to get to do what I want. What's the point of life?
 
And yes, I realise the harshness of the last sentence, the one ending with a question mark. But for me, anything other than giving 280 % in doing what I want, is out of the question. Call it what you want - for me that's passion!
 
 
 
inspiration - life - passion

Come sleep in my bed

Efter två arbetspass, åtskilda av knappt 3 timmars sömn, var min smarta plan att kickstarta helgen med en middag hos bästa vännen, sedan spendera lördagseftermiddagen hos en klasskompis för att fira hennes födelsedag, därefter väntade en tur till Upplands Väsby för en lördagskväll hos arbetskamraten och på söndagen skulle jag hinna ikapp med resten av mitt liv som hamnat i efterkälken. För tydligen hinner man inte handla, laga matlådor och städa när man jobbar sju dagar i veckan.

Fredagskvällen började som planerat med en visit hos bästisen. Det spelade liksom ingen roll hur trött jag var, allt bara försvann när hon sms:ade "Kom och sov i min säng så fixar jag nåt att äta!"

Lördagen vaknade jag två timmar efter min väckarklocka och ställde snabbt in dagens planer och gav mig själv en paus. Efter en hel dags vila var jag något mer klar i huvudet och lyckades ta mig ut för att springa ärenden på söndagen.

Nu har min original målning av Eldina Rovcanin fått en ram. Jag köpte äntligen lite kaffebönor från tjejen på Kahls i Västermalmgallerian (älskade att hon kände igen mig efter mina turer då jag spanade in deras French press) och provade min kaffekvarn. Dessutom fyllde jag upp kylen som den senaste tiden gapat tomt.

Med naglarna målade i min splittrans nya och numera favorit Essie nagellack Russian Roulette känner jag mig redo för måndagen.
 
Found a fram for my original Eldina Rovcanin.
 
I stopped by the bookstore and picked up some entertainment for the next couple of weeks.
 
 

After two shifts at the hotel, seperated by no more than three hours sleep, my brilliant plan was to kickstart the weekend with a dinner at the best friends hous, then spend the Saturday afternoon at a classmates celebrating her birthday, followed by a trip to Upplands Väsby for an evening with a workbuddy. On Sunday I would catch up on the rest of my life. Apparently you don’t really have the time to shop, cook for the week and clean when you work seven days a week.

So Friday started as planned with a visit at the best friends place. It sort of didn’t matter how exhausted I was when she texted “Come sleep in my bed while I make us something to eat!” Basically no explanation needed as to why I love that girl.

The following day I opened my eyes only two hours after my alarm had went off and quickly cancelled everything on the agenda. After a whole days rest I was somewhat more alert and managed to run some errands on Sunday.

Now my original Eldina Rovcanin painting has a frame. I finally went back to Kahls for coffee beans (loved that the girl working recognized me after all those tours eyeing their French press) and at last tried the coffee mill I got for my birthday. Better yet my fridge is now fully stocked!

Having just done my nails with my very new and current favorite Essie color Russian roulette, I’m ready for Monday to begin.

eldina rovcanin - essie - kahls - monday - work

How to be single on Valentines

Alla hjärtansdag. Efter några veckors uppladdning med bilder på rosor, hjärtan, sexiga underkläder i helgens signaturfärg på instagramfeed –är det nästan sjukt hur snabbt dagen försvinner. Poff. Så är den över.

Med risken att ge efter för lite av den kommersiella delen av helgen så hoppas jag att ni hann njuta av någon god choklad och en trevlig stund med någon person ni gillar. På riktigt. Inte bara på Facebook.

Själv planerade jag in en Valentines-dejt med bästisen. Som vanligt. Det har nämligen blivit vår grej. Som de singeltjejer vi båda är har vi insett att vi mer än gärna rollspelar som varandras plus-one. Det faktum att vi är lagom lika personligheter utan att driva varandra till vansinne, (Inte alltför ofta i alla fall), samtidigt som vi faktiskt tycker om varandra är ju självklart en bidragande faktor.

Så. Valentine, alla hjärtansdag om vi inte ska drunkna i svengelskan.

Planen i år började ungefär en och en halvtimme innan middagen serverades. För tio år efter att vi var där för första gången – då som aningen naiva artonåringar – var det äntligen dags att boka de där biljetterna och äntligen, äntligen, ÄNTLIGEN återvända till den Franska Rivieran. Biljettbokningen gick relativt snabbt. Sedan spenderade vi ungefär en kvart med att skutta runt hennes 24 kvadratmeter. Frankrike, here we come. Eller, om ett par månader i alla fall. Då!

Sedan var det romantisk middag följt av en biovisning av (passande nog) How to be single. Filmen började med att förklara att det finns ett fel och ett rätt sätt att vara singel på.

Den handlade om mer än att bara dejta, och gå ut med tjejkompisarna, dansa hela natten och tjejkvällar. Visst handlade den om det också. För det är ju trots allt en del av singellivet. En väldigt rolig del av den! Men det är så mycket mer – som att lära sig njuta av de sällsynta stunderna för sig själv.

Och vet du vad: Jag har en känsla av att jag gör det på rätt sätt.

 

 

Valentine Day. Weeks of pictures of roses, hearts and sexy lingerie in the signature color of the holiday filling up my feed on Instagram – its crazy how quickly the day is over. Poff. And it’s gone.

With the risk of giving in to the commercialization of this particular holiday, I hope you all got to enjoy a piece of your favorite chocolate and a nice moment with a person you like. Like really like. Not just on Facebook.

So what did I do? As usual I planned a Valentines-date with the best friend. You see, it’s become sort of our thing. Like the single girls we are, we’ve realized that we might as well play the part as eachothers plus one. The fact that we are just similar enough personalities to not drive one another crazy (not too often anyways), as well as actually liking one another, well that’s of course a contributing factor in us spending all this time together.

So. Valentines day, (space for the swedish translation *Alla hjärtansdag, an attempt of me to not drown in the Swenglish expressions - which is however pointless in the English translation cause, well, you know).

The plan this year began about an hour and a half before dinner was served. Ten years after our first trip there – then as somewhat naive 18-yearold teenagers – it was finally time to buy those tickets and finally, finally, FINALLY return to the Riviera. The actual buying of the tickets was over relatively fast. Then we spent about fifteen minutes jumping around in her 24 squarefeet. France, here we come. Or, at least in a couple of months.

Our romantic dinner was followed by a viewing of How to be single. The movie that began with explaining that there is a wrong and a right way to be single.

It was about more than just dating, and going out with your girlfriends, dancing all night and all those girls nights in. So it was about that too. I mean, it is after all a part of being single. I must admit that it’s a very fun part of it! But being single is about so much more. Like enjoying those rare moments with yourself.

And you know what: I have a distinct feeling that I am doing it right. 


 



alla hjärtansdag - date - franska rivieran - how to be single - valentines day