Snowcap

Lördagen började som lördagar brukar börja. Med en svag huvudvärk som resultat av ett glas vin som hälldes upp lite senare än vad som hade varit smart. Men eftersom lördagen skulle börja med en brunch tillsammans med tjejligan kändes det lämpligt. För alla vet att brunchen är då man pratar om vad man gjorde på gårdagens fest. Så jag kom till slutsatsen att en mild baksmälla var nästintill obligatoriskt. 

För första gången någonsin under alla år som vi har känt varandra var jag den första på plats. Istället för att anlända 30 minuter efter alla andra, vilket inte är något jag gör med mening utan något som bara händer. På riktigt. Det kan vara någon form av omedveten test för hur sen jag kan komma innan tjejerna börjar hata mig. I sådan fall kan jag med säkerhet säga att de verkligen tycker om mig för de har 7 år efter att vi träffades fortfarande inte sparkat ut mig ur gruppen. 

Sådär femton minuter efter att jag anlänt upptäckte jag att Marie cirkulerade utanför byggnaden något osäker på hur hon skulle komma in. Uppenbarligen verkade de två dörrarna inte vara några bra alternativ. Underhållande som det var, hade jag skrattat klart efter bara ett par minuter och gick ut för att hämta henne. Jag menar, det finns faktiskt en gräns för hur taskig man kan vara mot sina vänner innan man går över gränsen för att vara en skitstövel. 

Brunchen på Nordic Lights Hotel's The Crooked Leg vad en underlig blandning av det klassiska frukost upplägget med bröd, smör och pålägg och en unik mix av lax, potatis, kyckling, ägg och mer. Nu är jag visserligen drottningen av konstiga kombinationer men när jag såg ned på min tallrik med ägg, bacon, pannkakor, musslor och ananas kändes det som att jag slagit mitt rekord. Efter allt detta blev det självklart en tur förbi efterrättsbordet, för vem säger nej till efterrätt? Jag återvände till bordet med kladdkaka, hallonpaj och lite smarties. Ni vet, något att tugga på till min mimosa. 

Om förra veckan hette Jobb kröntes den här lördagen till Mat! 

Efter att säkerhetslarmet Hesa Fredrik av misstag ljöd över hela staden förra veckan blev säkerhetsbunkrar det heta samtalsämnet över efterrätten. För vad skulle fyra tjejer annars prata om över brunch en sommardag i juli? Jag måste säga att frukost-mimosas verkligen kryddar till kreativitetsnivån och vi kom till slutsatsen att om man bor utanför staden är chanserna goda att du har minst en excentrisk granne som tagit på sig uppdraget att bygga en bunker som han självfallet fyllt med konserverade bönor och vodka (för man kan inte ha den ena utan den andra). Det slutade inte där. Då en av tjejerna faktiskt bor på ett sånt ställe kom vi sedan på sätt att finna denna granne som ett sätt att ha kontakter in case of emergency. Mimosas! Det är allt jag säger. 

Att mötas en gång i månaden innebär att vi hade en rad ämnen att checka av konversationslistan. Efter den vanliga Hur mår du turades vi om att ge varandra uppdateringar om status på jobbet vilket förde oss vidare till hur sommaren har varit under de lediga stunderna vilket ledde vidare till favoriterna på Netflix. Så det finns en logik i det hela. Bunker konversationen ledde dessutom till insikten att vi är ett gäng tjejer med en något avslappnad inställning till fara. Jag och Steffi som faktiskt var i staden och hörde larmet hade fortsatt med det vi gjorde utan någon tanke på att ”SPRINGA FÖR LIVET!”. Jag erkänner att jag fann ljudet något irriterande och höjde volymen på radion (eller Spotify). Inte mitt smartaste drag någonsin, om det hade varit verklig fara alltså. Tydligen är jag tjejer som spring mot branden, eller hon som sitter och läser klart sin bok medan restaurangen brinner upp. Eller något. Det är grejen med brunch - Du lär dig saker om dig själv och du vet aldrig vad det kan vara. Det är helt enkelt väldigt viktigt att bruncha! 

English: 

This Saturday started the way every Saturday begins. With just a hint of headache after having a glass of wine a little later than I should have. But knowing that I was starting the following day having brunch with the girls, it sort of felt appropriate. Cause everyone knows that brunch is the classic ”talk about what you did at last nights party”-thing. So I came to the conclusion that a hint of a hangover was almost obligatory. 

For the first time ever meeting the Girls League, I was the first one there. As apposed to arriving 30 minutes after everyone else, which I don’t do on purpose but perhaps it’s testing the limit - to see how late I can be before they start to hate me or something? In which case I can tell you that they really do like me since they still haven’t kicked me out of our gang 7 years after meeting. 

So fifteen minutes after arriving I found Marie circling the building looking not sure where to enter. None of the two doors seemed to be a good option there. As entertaining as it was, I was done laughing at her after a couple of minutes I went out to get her. I mean, there is a limit of how mean you be to your girlfriends before you feel like you cross over to being an asshole. 

The brunch at Nordic light hotel's The Crooked leg was an odd mixture of the regular bread, cheese and then there was salmon, pancakes, potatoes, chicken, eggs and more. Now I know that I have been known to mix up some weird combinations but looking down on my plate with scrambled eggs, bacon, pancakes, clams and pineapple I felt like I had finally topped myself. After this we even took a turn at the dessert table, because who says no to dessert? I returned back to our table with a plate of chocolate cake, raspberry pie, tarte and some smarties. You know, to go with the mimosa. 

If the past week could be described as Work! this Saturday would be Food! After the safety alarm that was mistakenly broadcasted in the city the topic of conversation while having dessert turned to safety bunkers. Like what else would four girls talk about on a brunch one summer day in July? I must say that a mimosa for breakfast really sparks up the creativity level. We came to the conclusion that if you live outside the city chances are you have at least one eccentric neighbor who has taken it upon himself to build a bunker which he has of course filled with some cans of beans and Vodka (cause you can’t have one without the other!). 

Meeting up once a month means we have a variety of topics to check off the conversation list. So after the How are you’s we took turns on updating status at work which moved us on to how we have been enjoying the summer when not working which then lead us to our new favorites on Netflix. There is a sort of logic in there you see. The bunker conversation lead to the realization that we are a group of slightly jaded girls when it comes to it. Me and one of the other girls who were in town and actually heard the alarm thought nothing of it and just moved on with our lives. I confess that I thought it was an annoying sound and cranked up the radio. Not my smartest move ever, if it had been a real danger. So apparently I'm the girl who runs towards the fire, or just sits reading a book while the restaurant goes up in flames. Or something. That’s the thing about brunch - you learn things about yourself. And you never know what that might be. So basically - it’s very important to have brunch!