Snowcap

Söndagar ska vara lata. Ni vet, smutta cappuccino på fiket nere på gatan, äta en sen våffelfrukost med sirap och färska sommarbär, prata med vännen du inte talat med hela veckan. Söndag. Eller så ska ärenden uträttas inför den kommande veckan. Handla, laga matlådor, träna, städa... Roliga saker. 

När man njuter av jobbfria måndagar (och ibland tisdag, onsdag och tja, alla de andra också) är lyxen att bryta mot söndagsregeln. Visserligen finns det fortfarande massvis med områden att utforska, och en del som jag bara vill tillbaka till för de var å så mysiga första gången och som den antropolog jag är (tja två tredjedelar) vill jag självklart understödja mina påstående men empirisk bevis. Men idag valde jag ett ställe som snabbt blivit en favorit. 

 

Waterstone. Inte konstigt, det är en Mecka på flera våningar fylld från topp till tå av böcker. För den som inte känner till är Waterstone alltså en av stadens största bokbutiker. Mecka! Dessutom finns både kafé och restaurang i den stora som jag hängt på så i princip behandlar jag det som min Ikea away from home. Strosar runt, kollar lite, fönstershoppar, (sniffar i sidorna på nya böcker efter den där fantastiska bokdoften), och sedan parkerar mig själv vid ett bord med en espresso och en bok eller datorn. 

Idag fick jag av en dam veta att en man ringt polisen därifrån efter att han blivit inlåst. Tydligen hade han suttit och förlorat sig själv i sidorna på en bok i ett skrymsle på någon av de fem våningarna och så vips, hade personalen stängt och larmat in honom. 

 

Tänk ändå så fantastiskt! Om de glömt stänga av kaffemaskinen eller kanske lämnat en flaska vin framme hade jag nog inte haft några problem att bli inlåst på Waterstone. Av misstag såklart. 

 

//English: 

Sundays are supposed to be lazy. Sipping a cappuccino at the coffeeshop down the street, waffles with syrup and fresh berries for breakfast and catching up with friends. Sundays. Either that or a day to do everything that needs to be done before the upcoming week: grocery shopping, the gym, cleaning spaces or cooking for the week. All that fun stuff everyone loves. 

When you are in the midst of enjoying work free Mondays (and Tuesday, Wednesday and you know where I’m going with this) the luxury is to break the Sunday rules. Of course here in London there are still many many areas on my to-explore-list, and some that I simply want to return to because they were oh so lovely the first time around and as the Anthropologist I am (two thirds anyways) I feel the need to support my statements with empirical evidence. But today I decided to head for a place that has quickly become a favorite in the time I’ve been here. 

The place is Waterstone. Which wouldn’t have been hard to figure out. I mean IT IS only a Mecka, filled from top to bottom with books. For those who are not yet familiar, Waterstone is one of the city’s biggest bookstores. There is even a café AND a restaurant in the one I have been hanging out in, so basically this is my new Ikea - I’ll walk around, look, window-shop (smell the pages of the new books for that amazing book scent) and then enjoy an espresso and a book. Today this lady told me about the man who called the police from that very store after he had been locked in. Apparently he had gotten lost in the pages of a book sitting in some corner and abracadabra; the staff had closed up and set the alarm. With him inside.  

Imagine. If they had forgotten to turn the coffee machine off or perhaps left a bottle of wine on the counter, I wouldn’t mind being locked in there. By mistake of course.